När vår andning är hotad är hela vårt liv hotat och alla kroppens varningslampor blinkar frenetiskt. Rent krasst så dör vi ju om vi slutar andas. Men varför är vi så beroende av att andas då? Varför dör vi om vi inte får luft. Jo, syrebrist, eller hur. Vi är så beroende av syre att vi i praktiken lever från ett andetag till nästa. Om vi frågar kroppen vad den vill ha svarar den – syre. Ok, fixat. Vad vill du ha nu då? Syre. Hmm, jaha, ok det fixar vi. Och nu då? Syre! Är du med på min poäng – att kroppen gillar syre 🙂 !?

Andningen är det primära. Allt annat är sekundärt – sömn, mat, vatten, motion, kärlek osv.

Då blir den naturliga följdfrågan – varför är då syre så livsviktigt? Jo för att kunna tillverka energi effektivt. Ur näringen vi stoppar i oss kan vi utvinna energi på i huvudsak två sätt – utan syre och med syre.

Energiproduktion UTAN syre ger endast ca 6% energi

Energin som tillverkas i vår kropp benämns ATP, adenosintrifosfat. ATP-tillverkning är en universell process som används av allt levande – växter, djur och människor. ATP är vår kropps energivaluta och används för att utföra arbete, som att röra en muskel, tänka en tanke, smälta maten eller bekämpa en bakterie.

Energiproduktion utan syre är en anaerob process som kallas fermentering. Det ger visserligen energi snabbt, men samtidigt ger det förhållandevis litet energi.

Fermentering ger upphov till 2 ATP från en näringsmolekyl. Det innebär att endast ca 6% av den tillgängliga energin i näringen kan utvinnas. Vidare kan bara socker, eller glukos som det kallas när det lagras i kroppen, användas som bränsle. Eftersom fett inte kan förbrännas utan syre stänger du samtidigt dörren lite grann till dina fettreserver och på sikt kan det leda till sockersug och övervikt.

Energiproduktion MED syre ger upp till 100% energi

När vi tillverkar energi med syre är det en aerob process som kallas förbränning eller cellandning. Denna process är långsammare, men väldigt effektiv och sker i cellens mitokondrier.

Här utvinns upp till 100% av den tillgängliga energin. Så ur samma mängd näring kan upp till 30-32 ATP tillverkas, alltså 16 gånger mer energi än vid energiproduktion utan syre. Och i mitokondrierna kan både socker och fett användas som bränsle.

Vårt behov av ATP är enormt – i en enda cell kan det gå åt 10 miljoner ATP varje sekund. Och med tanke på att vår kropp består av ungefär 50 000 miljarder celler, innebär det att vi på ett enda dygn gör av med en mängd ATP som nästan motsvarar vår egen kroppsvikt.

Våra mitokondrier är kroppens kraftverk

Vår mitokondrier är fantastiska på att utföra sitt arbete. Jämfört med solen konverterar de 10 000 gånger mer energi per sekund, när vi jämför gram för gram. Och den elektriska laddningen i mitokondrien är lika stor som i ett blixtnedslag på 30.000 volt, med andra ord nästan 150 gånger mer än i ett vägguttag på 220 volt.

Så det är inte utan anledning som våra mitokondrier kallas för kroppens kraftverk. Endast 10% av vårt totala energibehov täcks normalt av energiproduktionen utan syre, resterande 90% tillverkas i mitokondrierna.

Om olja är den viktigaste källan för att tillverka energi på vår planet så är syre det viktigaste för mitokondrierna.

Så när vi slutar andas dör vi alltså på grund av syrebrist som i sin tur ger energibrist då mitokondrierna slutar fungera. Arsenik är ett exempel på ett gift som gör att mitokondrierna slutar fungera och vi dör.

Lever du ditt liv som om det vore en serie 100-meterslopp?

Den ATP-energi som produceras i kroppen är detsamma som pengar i plånboken. När vi har pengar kan vi äta oss mätta, köpa kläder och hitta någonstans att bo, medan brist på pengar kan göra livet tuffare.

Om du springer ett 100-meterslopp är det ett exempel på en anaerob aktivitet. Du behöver energi snabbt och då din andning och ditt hjärta inte riktigt hinner med att leverera syre till musklerna tvingas du förlita dig på att tillverka mer av energin utan syre.

Ett 100-meterslopp kännetecknas av hög intensitet men vi orkar inte särskilt länge och det tar lång tid att återhämta oss. Så om vi stressar runt och lever vårt liv som om det vore en serie 100-meterslopp då ställer du om kroppen till att försöka tillgodose mer och mer av energibehovet utan syre.

 

Vårt samhälle är extremt energiberoende

Vi är alla extremt beroende av energi, inte bara som individer, utan även vårt samhälle. Tänk dig om strömmen plötsligt slås av i en stad som New York eller Tokyo. Vad händer då? Det blir kaos eller hur.

På samma sätt blir det i vår kropp när syretillgången minskar. När vi har försämrade andningsvanor, så dör vi lyckligtvis inte, men vi berövar kroppen en del av det livsviktiga syret så att litet mindre energi kan produceras och kaoset blir litet större.

Vid syrebrist så minskar de svältfödda mitokondrierna i antal och storlek. På samma sätt är det med ett företag som har 100 fabriker, men bara 50 används. På sikt kommer de oanvända fabrikerna att läggas ned, enligt principen ”If you don’t use it you lose it”.

De organ och funktioner som lider mest vid försämrade andningsvanor är naturligt nog de som använder mest energi – som hjärnan, hjärtat, lever, ögon och våra muskler.

Energibrist gör att allt fungerar litet sämre

När vår kropps tillgång till syre minskar på grund av stress och försämrad andning blir livet litet tuffare:

• Livet blir litet mer uppförsbacke
• Vi gör litet fler enkla misstag
• Vi hamnar litet oftare i konflikter
• Vi blir litet tröttare och sug efter snabba kolhydrater, socker, kaffe och energidrycker ökar
• Vi behöver litet mer alkohol för att kunna slappna av
• Hjärtat fungerar litet sämre
• Vår kropp och våra muskler blir litet mer spända och vi upplever litet mer smärta
• Vi blir litet mer oroliga och rädda
• Och vi sover litet sämre

Gör vi inte något åt våra andningsvanor så kommer de ju inte att bli bättre, tvärtom – de försämras gradvis och syrebristen, energibristen och kaoset i kroppen ökar.

Från orkeslös zombie till massor av energi och livskraft

 

När Lisbeth Lundkvist kontaktade mig var hon eld och lågor över sin nyfunna energi. Så här säger Lisbeth:

– Jag vill tacka av hela mitt hjärta att jag hittade hit. De senaste 30 åren har jag varit otaliga gånger hos läkaren. Men aldrig fått någon hjälp eller tips. Jag har haft problem med bihålor sedan jag var barn och har hela mitt liv kämpat med nästäppa. Jag har haft många, många bihåleinflammationer genom alla år och tagit nässpray och kortison. Alltid varit orkeslös. Haft noll energi men kämpat mig igenom under alla år, bitit ihop och kört på. Det har blivit allt värre och de senaste tio åren har jag varit så trött så jag har bara degat ihop, inte orkat någonting. Jag har varit som en zombie.

Hittade denna sida och började tejpa munnen till natten. Redan första kvällen när jag satte dit tejpen hände det något. Jag kände ett fantastiskt lugn och blev medveten om min andning. Sen den dagen har jag vaknat full av energi och med ett leende på läpparna. Känner mig lyrisk för varje ny dag jag får vakna med energi. Min man säger att han har fått en ny sambo 🙂

Låter Lisbeths berättelse för bra för att vara sann? Ja, från ett perspektiv kanske. Men när vi förstår hur kroppen fungerar och hur stor påverkan våra andningsvanor har så är det faktiskt inte så konstigt. Och hon är långt ifrån ensam om att uppleva en rejäl energiboost tack vare förbättrade andningsvanor.

De fem naturlagarna som styr en organisms utveckling

Människans förmåga att hantera stress och anpassa sig är unik. Därför har vi kunnat sprida oss över hela planeten. Ju mer energieffektiv en organism är desto större möjligheter att föröka sig, öka sin medvetenhet om den omgivande miljön, anpassa sig och samarbeta.

När det kommer till organismers utveckling så följer de i princip alla de fem naturlagarna, där en effektiv förmåga att producera energi utgör grunden för de andra fyra.

• 1. Energieffektivitet – grunden för de andra fyra naturlagarna
• 2. Föröka sig
• 3. Ökad medvetenhet
• 4. Anpassningsförmåga
• 5. Samarbete

Människan är energismart

I jämförelse med andra djur är människan underlägsen på många områden – en hunds hörsel är otroligt mycket mer sofistikerad än vår, en fladdermus kan flyga i mörker, en kameleont kan byta färg, en pingvin klarar extrem kyla, en björn är sanslöst stark, en tiger har vassa klor, en falk har en otrolig syn osv.

Så hur kommer det sig att vi lyckats sprida oss över hela planeten och leva och utvecklas under vitt skilda förutsättningar – som eskimåer i extrem kyla, ökennomader i extrem hetta och bergsfolk på flera tusen meters höjd?

Jo vi har något som inte andra djur har – vår unika förmåga att hushålla med energi. Denna energieffektivitet ger oss flera evolutionära fördelar. Några exempel:

• Ett andetag flera steg. Att vi går på två ben har möjliggjort att vår andning är frikopplad från vår rörelse. En gepard som springer i 130 km/timmen andas en gång för varje steg den tar. Det innebär att den blir trött väldigt snabbt. Anatomin hos andra djur är uppbyggd på samma sätt. Vi däremot kan ta flera steg på ett andetag, vilket gör oss mycket uthålligare.
• Socker tas upp i munnen. Tack vare att vi har ett protein i munnen som heter amylas, vi har till exempel 20 gånger mer än schimpanser, kan vi bryta ned socker redan i munnen. Det tas upp i blodet och kan nå hjärnan, som bara drivs av socker, väldigt snabbt. Det har bidragit till att vår hjärna är så oerhört komplex.
• Fria händer. Att vi började gå på två ben innebar att vi fick händerna fria. I takt med att våra händer utvecklades kunde vi utveckla allt mer avancerade verktyg och vapen. Så när tigern utvecklade snabbhet och vassa klor för att kunna jaga och björnen utvecklade päls för att hålla sig varm, så utvecklade vi uthållighet och verktyg för att kunna jaga och hjärna och fingerfärdighet för att kunna göra varma kläder.
• Värma maten. Att omvandla maten vi äter till energi och byggstenar som kroppen kan använda kostar en viss mängd energi. För våra förfäder behövde maten först fångas för att sedan tuggas och smältas innan näringen kunde tas upp. Om vi använder en bil som liknelse så pratar man om verkningsgrad. Ju högre verkningsgrad, desto längre kommer bilden på en viss mängd bensin och olja. När våra förfäder lärde sig bemästra elden så kunde de värma maten, vilket ökade verkningsgraden, dvs det kostade alltså litet mindre energi för att omvandla maten till energi och byggstenar.

Livets utveckling styrs av tillgången på energi

Låt oss zooma ut och resa bakåt i tiden för att få ett vidare perspektiv på hur livets utveckling styrs av tillgången på energi. Aktuell forskning pekar på att liv uppstod på vår planet i form av bakterier, alger och amöbaliknande organismer för cirka fyra miljarder år sedan. Dessa organismer var anaeroba, dvs de tillverkade energi utan syre.

I och med att blågröna alger, cyanobakterier, började bre ut sig ökade syrehalten i luften. De använder nämligen solljus, koldioxid och vatten för att bilda energi och kolhydrater. Det är detta som kallas fotosyntesen och i denna process bildas också syre. Det skedde för litet mer än två miljarder år sedan och i takt med deras utbredning ökade syrehalten i atmosfären. På “bara” 200 miljoner år ökade syrehalten med 10.000 gånger.

I takt med att syrenivåerna ökade, började organismer utvecklas som kunde använda syre för att utvinna energi ur näring. Det skedde när mitokondrien, som ursprungligen var en bakterie, flyttade in i cellerna. Tack vare samarbetet mellan cellen och mitokondrien kunde syret utnyttjas, vilket gav dessa organismer en stor fördel då energiproduktion med syre är mycket effektivare.

Samarbete ger energimässiga fördelar

Efter att liv uppstått ägnade de encelliga organismerna ca 3 miljarder år åt att utveckla sin egna intelligens och sitt medvetande. En ofattbar lång tid. Ju högre medvetenhet om den omgivande miljön desto större chans att överleva, föröka sig och utvecklas vidare.

Tack vare cyanobakteriernas utbredning med en allt högre syrehalt som resultat, kunde de olika encelliga organismerna producera mer energi och allt komplexare encelliga livsformer utvecklas. Till exempel är en vanlig cell oerhört komplex och uppemot tusen gånger större än en bakterie och tiotusen gånger större än ett virus.

Men till slut kunde inte cellerna öka sin intelligens mer på egen hand. De kunde inte innehålla fler organeller (miniatyrorgan) eller växa sig större utan att spricka. När de inte kunde öka sin egna komplexitet mer, var nästa steg för cellerna att gå ihop och börja samarbeta. Det kallas flercelliga organismer och man tror att det skedde för ca 7-800 miljoner år sedan.

Fördelarna med att samarbeta var uppenbara ur energisynpunkt och de flercelliga organismerna spred sig i rask takt över planeten. Alla djur, växter och människor som vi kan uppfatta med blotta ögat är exempel på flercelliga organismer.

Exempel på samarbete

Har du sett en myrstack någon gång? Då vet du att de är extremt duktiga på att samarbeta. Uppskattningsvis finns det över 100 biljoner myror och de är ett av de mest framgångsrika djuren att sprida sig över vår jord.

En stad är ett annat exempel på de energimässiga fördelarna med att samarbete. Det är ju till exempel mycket effektivare ur energisynpunkt att förse ett höghus med värme, vatten och avlopp jämfört med enskilda hus på landsbygden. Faktum är att det samhälle vi skapat är en direkt spegling av vår kropps enorma energibehov.

På ett sätt kan vi likna de olika organen i vår kropp med våra städer. Cellerna i organen lever väldigt nära samman, precis som innevånarna i en stad. På samma sätt som blodförsörjningen till organen är jätteviktig, är tillgång till vatten lika viktig för en stad. 14 av världens 15 största städer är belägna nära havet.

Energibrist – grunden för ohälsa

Om du tittar dig i spegeln och ser dig själv som en enhet så stämmer ju det. Men om du skulle titta på dig själv genom att mikroskop skulle du upptäcka att du består av ett myllrande samhälle av uppemot 50 000 miljarder enskilda celler, som alla jobbar tillsammans och gör dig till den du är.

Tack vare en allt effektivare förmåga att tillverka och hushålla med energi har människan kunnat utvecklas och blivit allt komplexare. Ju mer energi en cell har tillgång till, desto bättre är den på att samarbeta. Och ju bättre våra celler samarbetar, desto bättre mår vi.

Men om våra celler lider brist på energi, till exempel på grund av försämrad andning och därmed har sämre tillgång på syre, så tvingas de prioritera och stänga ned viktiga funktioner. Cellen blir mindre inriktad på utveckling och samarbete och mer inriktad på överlevnad.

En cell i vår kropp som inte samarbetar har vi gett ett namn – vi kallar den cancercell. En cancercell kan sägas vara en enklare form av organism som anpassat sig till en energifattig miljö och försöker överleva på mindre energi.

När tillräckligt många celler upplever energibrist så minskar förmågan att samarbeta så pass mycket att vi upplever ohälsa. Vart problemen uppstår, och vilken sjukdomsdiagnos som ges, beror på var i kroppen bristen uppstår och på varje individs unika genetiska svagheter. Alla sjukdomar kokar ned till någon form av obalans som kan tillskrivas energibrist på cell- och organ-nivå.

Läcker du energi i onödan?

Den ena aspekten av att vi känner oss trötta är att vår förmåga att producera energi är försämrad, vi har för låg energiproduktion, och den andra aspekten är att vi gör av med för mycket energi, vi har för hög energiförbrukning.

Energi för oss människor är detsamma som pengar i vårt samhälle. Så när vi är trötta och mår dåligt är det samma sak som när ett företag som går dåligt har brist på pengar. Antingen har företaget för låga intäkter eller för höga kostnader, eller bådadera.

Vi har berört hur syre är grundläggande för att kunna tillverkar energi effektivt. Låt oss titta närmare på vad som påverkar vår förmåga att hushålla med energi.

– Vad händer om jag håller ut handen en stund?
– Ingenting.
– Precis, men vad händer om jag håller ut handen i en timme?
– Du blir trött.
– Ja, och vad händer om jag håller ut handen i ett dygn?
– Du blir aptrött och får troligtvis kramp i armen…
– Mmm, med all säkerhet. Vad händer om jag istället för en tom hand håller ut en kettlebell som väger 10 kg?
– Du blir jättetrött efter bara en liten stund!
– Precis.

Inget konstigt med ovanstående exempel, eller hur. Det är så här vår kropp fungerar. Den gör av med mängder av energi när vi spänner våra muskler. Och om vi går omkring och spänner våra muskler fast vi inte behöver det, så innebär det att vi gör av med en massa energi i onödan.

Instängda känslor försvagar

Vad är priset för att hålla inne med känslor eller älta gamla konflikter? Helt klart är att det inte är gratis. Vi förlorar en stor mängd energi när vi håller kvar vid ilska, oro, rädsla, trauman m.m. Ju kraftfullare de är, desto mer energi går det åt.

I en intressant studie delades deltagarna in i två grupper, där den ena gruppen blev instruerad att hålla inne med sina känslor medan den andra gruppen uppmuntrades att vara i kontakt med sina känslor. Därefter fick de se samma film.

Efter filmen fick de trycka ihop en handstärkare så många gånger de kunde. Det visade sig att de som hållit inne med sina känslor var markant svagare än de som var i kontakt med dem. Med andra ord, vi läcker energi när vi håller inne med vad vi egentligen tycker och tänker, går omkring och ältar gamla konflikter eller bär på obearbetade trauman, sorger och inre konflikter.

Dags för en personlig, medveten energibudget

Fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom (CFS/ME) är två närbesläktade diagnoser som kännetecknas av trötthet och värk. 50% av alla med fibromyalgi har haft en mykoplasma-infektion i lungorna. 50% uppger också att de har andningsproblem. Vid kroniskt trötthetssyndrom (CFS/ME) kan en extrem och långvarig utmattning uppstå efter fysisk och mental aktivitet.

Om vi är trötta och mår dåligt behöver vi ställa oss samma fråga som ett företag som går dåligt gör – hur gör jag för att öka min kropps intäkter, dvs tillverka mer energi, och hur gör jag får att minska min kropps kostnader, dvs minska läckaget av onödig energi?

För att hålla koll på ekonomin gör ett företag en budget. Budget betyder plan och är något som nästan alla hushåll, företag, organisationer och länder jobbar med. Man har ett mål för intäkter och ett mål för kostnader.

Men visste du att vår kropp också hela tiden gör en budget? Konstant. Oupphörligen. Varje sekund. Det sker hela tiden, fast på ett undermedvetet plan – i varje cell, i varje organ och i varje organsystem. Inkommande stimuli stäms av gentemot tillgänglig energi och tidigare erfarenheter och därefter gör vår kropp en prioritering av vad som är den effektivaste responsen just nu.

Besluten i ett företag följer också samma mönster – inkommande stimuli – resurser/erfarenheter – respons.

Vad kan du själv göra för att bli medvetet energismart?

Eftersom vår andning är så extremt närbesläktad med vår energiproduktion finns det mycket att vinna på att förbättra dina andningsvanor så att du både kan tillverka energi effektivare och bli bättre på att hushålla med energi. Så för att bli medvetet energismart kan du:

• Andningsträna. Börja med att ta tempen på din andning genom att svara på frågorna i Andningsindex. Om resultatet visar att dina dagliga andningsvanor har utrymme för förbättring kommer du troligtvis ha stor nytta av att göra 28-dagars Medveten Andningsträning. Träningsprogrammet stöttar dig i att använda Medveten Andnings fyra verktyg: a) att bli mer medveten om din andning, b) tejpa munnen på natten, c) andningsträna med Relaxator och d) gör fysisk aktivitet med stängd mun.
• Ta körkort för din kropp. Använd rätt växel (andningsfrekvens) vid rätt tillfälle. Bli effektiv med att använda bromsen när det är lämpligt och gasen när det är lämpligt. Genom att lära dig lyssna på din kropp kommer du att upptäcka att den inte är din fiende utan din vän. När du får huvudvärk eller feber är det inte för att du lider av alvedonbrist eller att din kropp vill jäklas med dig. Den vill ALLTID ditt bästa och signalerar helt enkelt att du behöver vila mer eller göra någon förändring i din livsstil.
• Acceptera det som sker. Det är inte hur vi har det utan hur vi tar det. Acceptera om du mår dåligt eller är trött istället för att kämpa emot. Du behöver acceptera vart du befinner dig innan du med framgång kan göra något åt det. Det är ok att vara trött, hungrig, sjuk, känna smärta, misslyckas eller känna sig otillräcklig. En av mina favoritberättelser är om bonden och hästen. Bondens häst rymde, varpå grannen sa “Oj, vilken otur“. Bonden svarade “Kanske det“. Hästen kom tillbaka nästa dag och hade med sig ytterligare en häst. “Oj, vilken tur“, sa grannen. “Kanske det“, sa bonden. Bondens son föll av när han red på hästen och bröt foten. “Oj, vilken otur“, sa grannen. “Kanske det“, sa bonden. Nästa dag kom militären till byn och rekryterade alla unga män utom bondens son. “Oj, vilken tur“, sa grannen. “Kanske det“, sa bonden. Och så fortsätter historien i samma stil. För att uttrycka det med den engelske nobelpristagaren Rudyard Kipling’s ord – Om du kan möta både Triumfen och Katastrofen och behandla dem på samma sätt…då är jorden och alla dess skatter dina.
• Smidighetsträning. Gör yoga, qigong eller andra kroppsövningar för att göra kroppen smidig och minska på muskulära spänningar. Massage är också ett kraftfullt verktyg för att minska på spänningar och reducera utflödet av onödig energi.
• Uttryck vad du känner. Många av oss är rädda för att göra fel, göra någon annan besviken, inte bli omtyckta, förlora ansiktet, visa oss svaga, ledsna, för att inte passa in. Vi är rädda för än det ena än det andra. Det innebär att många av oss lever vårt liv utifrån rädsla, något som kan speglas i vårt sätt att kommunicera. I takt med att vi blir bättre på att våga uttrycka vad vi tycker om, vad vi inte tycker om, vad vi har för behov osv. så får vi inte bara en bättre och mer genuin kontakt med vår omgivning, vi kommer också i allt bättre kontakt med våra egna känslor. Kommunikationen går nämligen båda vägar. När vi är hårda och tuffa mot någon annan är det en spegling av hur hårda vi är mot oss själva. När vi har svårt att förlåta oss själva för misstag så har vi också svårt att förlåta andra för deras misstag. Misskommunikation skapar både inre och yttre konflikter och kaos som leder till separation och energiläckage, medan förbättrad kommunikation skapar samhörighet och energihushållning och gör oss mer kärleksfulla mot oss själva och andra.

Oavsett vad ditt liv hittills fört med sig behöver inte låg energi, utmattning och sjukdom vara en del av din framtid. Det är inte hugget i sten. Genom att bli mer självmedveten, ägna mer uppmärksamhet åt egenvård, vara i kontakt med dina känslor och förbättra dina andningsvanor kan du förbättra din mentala, fysiska och emotionella hälsa. Om du hänger i, är det tänkbart att “energiläckage” och trötthet blir något som tillhör det förflutna, och du kanske upptäcker att många kroniska problem som plågade dig tidigare tycks bli bättre eller försvinna helt.

Denna artikel baseras på boken Medveten Andning.