För en del som börjar andningsträna kan det ibland inträffa en form av utrensning eller förstförsämring, innan det blir bättre. Reaktionen (tillfällig försämring) kan komma omgående eller efter några veckors andningsträning. Det som händer vid förstförsämring, kan liknas vid när en person som slutar röka inte mår så bra i början utan vinsterna kommer efter ett tag.

Då kallas det för abstinensbesvär. Eller när en person som försöker sluta med antidepressiva mediciner upplever att det är jobbigt. Då kallas det för utsättningssymtom. Vanligtvis uppstår reaktionen där vi haft problem tidigare. Ett sätt att se på förstförsämring är därmed att kroppen håller på att läka.

Har du varit rökare ökar sannolikheten för att du kommer uppleva problem med hosta, eller om du haft en konstant täppt näsa under lång tid är risken större att du kommer få problem i de övre luftvägarna när du börjar andningsträna. Rent generellt kan man säga att när vi förbättrar våra andningsvanor så får cellerna mer syre och de kan då producera mer energi och ta tag i saker de inte haft kraft och ork till tidigare.

Vårt samhälle präglas av en presterar-mentalitet, där det är coolt att ha mycket att göra, att sova litet eller att ha träningsvärk efter gårdagens gymbesök, kombinerat med kortsiktig kvartalsekonomi som gör att resultaten hest ska komma nästan innan vi börjat, vilket bidrar till att vi kör på för hårt.

Om du börjar andningsträna med samma inställning, och tänker att “Jaja, det är ju bara litet andningsträning, det kan väl inte ha så stor påverkan”, så går du troligtvis ”all in” och börjar andningsträna för fullt.

Oavsett vad vi gör, om det sker för snabbt och för mycket så kan det ge bakslag, exempelvis om vi försöker springa ett maratonlopp utan att tränat upp vår kondition, styrka och uthållighet först. Så för mycket andningsträning i början kan ge upphov till förstförsämring.

Det ligger ingen värdering i det, utan är mer ett konstaterande av att många av oss fungerar på det sättet. Det ligger i människans natur att utmana oss själva och testa gränserna för vad vi klarar av. När jag satte igång och andningsträna första gången 2008 gjorde jag på detta sätt. Jag körde järnet och skulle minsann få ”världens bästa” andning på kortast möjliga tid.

Jag blev rejält förkyld och det satt i under 5 veckor. Tror knappt att jag varit så förkyld någon gång tidigare förut. Det gjorde att jag tappade lusten att andningsträna ett tag, men snart nog var jag på banan igen, denna gång litet lugnare, och sedan dess har jag varit såld.

En orsak till förstförsämring i samband med andningsträning är att vi helt enkelt inte mår bra. Vår kropp är i obalans. Generellt gäller att ju mer belastad din hälsa är, desto lugnare får du ta det om du vill undvika förstförsämringar. Det bästa är att se dig själv som nybörjare ungefär som om du ska börja göra armhävningar och aldrig gjort en enda armhäv tidigare i hela ditt liv.

Börjar du med att göra 100 st, kanske du upplever det som så jobbigt att det tar flera månader innan du är redo att testa nästa gång. Framgång, oavsett vad det gäller, handlar sällan om ett snabbt jättekliv utan om att under en längre tid ta många, många små steg.

Samtidigt behöver det absolut inte bli någon förstförsämring, det är väldigt individuellt. Om du börjar må sämre är mitt råd att välja det alternativ nedan som passar bäst för dig. Det finns inget rätt eller fel:

• Hänga i som du gjort hittills och fortsätta andningsträna.
• Fortsätta andningsträna, men inte lika mycket som tidigare.
• Andningsträna mer för att snabbare bli av med besvären.
• Ta en paus från andningsträningen under några dagar. Det gäller särskilt om förstförsämringen blir alltför besvärande.

Det är också viktigt att tänka på att en inlärningskurva aldrig är någon spikrak resa. Det går i hack och i steg. Ibland planar det ut och vi befinner oss på en platå innan vi går vidare till nästa nivå. Exempelvis börjar en del med att tejpa munnen på natten och får en väldigt positiv effekt under de första veckorna innan det planar ut.

Det faktum att muntejpning bidrog till att man under en period fick positiv effekt indikerar ju att andningen har förbättringspotential även på dagtid. Så som vi andas på natten andas vi också på dagen. Så att tejpa munnen på nattetid är bara ett första steg till bättre andningsvanor.

Ett naturligt nästa steg är att börja andningsträna på dagtid – exempelvis med Relaxator, göra långsam fysisk aktivitet med stängd mun samt bli mer medveten om hur man andas i olika situationer så att man kan förbättra den.

1. BIHÅLEINFLAMMATIONER FÖRSVANN

– Efter 2 veckors Medveten Andningsträning fick jag utrensning, en rejäl bihåleinflammation. Jag har haft problem med kronisk bihåleinflammation från och till i många år men så här kraftigt hade jag inte haft på 6-7 år.

Det var kroppen som gjorde sig av med gammalt skräp och jag har inte haft bihåleinflammation sedan dess, vilket är snart 2 år sedan. Läs mer >>
– Therese Karlsson

2. JAG FÅR ONT I HUVUDET

– Jag får ont i huvudet när jag gör fysisk aktivitet med stängd mun och när jag tränar med Relaxatorn på högt motstånd (jobbigt att blåsa ut).

SVAR Anders Olsson: Huvudvärken uppstår ofta i pannloben och den största anledningen är troligtvis att trycket i näshålan och bihålorna ökar. Huvudvärken är vanligtvis övergående och minskar och försvinner i takt med att kroppen vänjer sig.

Den brukar också försvinna om man a) minskar intensiteten under sitt träningspass eller b) minskar den förlängda utandningen så att trycket i bihålorna minskar samt c) minskar motståndet på Relaxatorn så att det blir enklare att andas ut genom den.

3. JAG FÅR ONT I HALSEN

– Efter att jag använt tejpen har jag fått lite ont i halsen samt fått behov av att harkla mig precis som att där sitter lite slem. När jag har på tejpen, innan jag somnar, får jag även ett behov av att svälja. Jag är ganska säker på att det inte är någon infektion/förkylning, utan tror att det har med min förändrade andning på natten på grund av tejpen att göra. Kan det vara så?

SVAR Anders Olsson: Det du upplever kan absolut ha att göra med att du börjat tejpa munnen på natten. Exakt vad som händer är svårt att svara på. Vi är ju rätt komplexa varelser. En del får reaktioner, förstförsämring, när de börjar andningsträna, även om de flesta inte får det.

Vanligtvis uppstår reaktionen där vi haft problem tidigare. Kan det stämma att du upplevt liknande problem tidigare? Rent generellt kan man säga att när vi förbättrar våra andningsvanor så får cellerna mer syre och de kan då producera mer energi och ta tag i saker de inte haft kraft och ork till tidigare.

Frågeställarens svar: – Tack för svaret. Det var intressant att man kan få reaktioner där man tidigare haft problem, för jag har underfunktion i min sköldkörtel och medicinerar för detta sedan det upptäcktes för tre år sedan. Min sköldkörtel var även, åtminstone då, lätt förstorad och vid en biopsi upptäcktes en inflammation. Så nu förstår jag bättre hur det hänger ihop med nuvarande reaktioner i halsen, tack!

4. JAG VAKNADE MED PANIK OCH VÅGAR INTE TEJPA LÄNGRE

– Jag har tejpat munnen i några veckor och sover kanonbra! Men så en natt vaknade jag i panik! Höll på att tappa luften och mitt hjärta nästan stannade. Jag hade slutat andas med näsan och munnen var ju tejpad. Varför hände det tror du? Vågar inte sova med tejp längre.

SVAR Anders Olsson: Härligt att du sover så bra med tejpad mun, men natten där du vaknade i panik låter inte som en särskilt trevlig upplevelse! Det är svårt att säga vad som hände. Har du haft problem med hälsan/panik/oro/hjärta tidigare?

Kanske var det en reaktion på en stressfylld period i ditt liv. Kanske var det en reaktion på att något som du förträngt kom upp till ytan.

Jag förstår att det måste ha känts läskigt när munnen var tejpad. OM du skulle våga testa att tejpa igen rekommenderar jag att du tejpar på kvällstid ett tag först för att vänja dig vid tejpen igen. Och om du sedan testar på natten skulle jag dela Sleep Tapen i två delar och tejpa från näsan och ned mot hakan så att du snabbt och enkelt kan få bort tejpen om det skulle behövas.

Frågeställarens svar: – Ja du har nog rätt om ångesten. Jag tejpar munnen igen nu och har gjort så hela veckan och har inte vaknat med ångest en enda gång. Jag försöker också ha munnen stängd och andas med magen på min vakna tid. Mår mycket bättre nu.